Äntligen fredag! Wille var sen igen och den här gången missade han en hel lektion. Sur var han dessutom. Nåja, det är väl ingenting att haka upp sig på. Helgen kommer troligtvis att bestå av svenskauppgifter. Ylva har varit effektiv och gett oss massvis med uppgifter som ska lämnas in nästa vecka. Jag har ingen aning om hur jag ska hinna med allt. Tänk om man skulle vara som Fille? Han får snäppet över godkänt varje gång och verkar vara lika nöjd. Sarah och Matti är de enda i klassen som får MVG och Antti, den finlandssvenska killen, han äger egentligen ut oss alla, vare sig det gäller det mer konstnärliga eller det mer vetenskapliga, så han räknas inte. Vi andra ligger någonstans i mitten och Wille har grundat en egen kategori. Det är väl frågan om han ens fick uppgifterna. Det visar väl sig på måndag.

Dagen gick fort och vi kom snabbt fram till fredagens sista lektion. Konst med fröken Marina Karlsson. Hon var en perfektionist av det hårda slaget och tillät inga extra strapatser på hennes lektioner. Tror ni vi brydde oss om det? Nej, det gjorde vi inte. Wille satt och halvsov, Antti, som annars brukade vara den lugna typen, kastade pappersbollar på Maria och Lovisa, som satt och viskade med Anna, som fick ett suddgummi i huvudet av Kevin. Fille i sin tur sprang omkring och ropade någonting om att hans föräldrar skulle åka bort över helgen.

”FEST HOS MIG PÅ LÖRDAG! TA MED EGET ALKOHOL, JAG ÄR FAN INTE RIK!”
Marina blev rasande. Man kunde se på håll hur hennes pupiller vidgades, det hördes hur hennes andning blev hysterisk och ansiktsfärgen matchade Lovisas klarröda byxor.
”Philip, var tyst och sätt dig!” Fille lyssnade inte och fortsatte att skrika.
”HAR NI BRA MUSIK KAN NI TA MED DET OCKSÅ!”
Helgen är räddad!

På lördagskvällen skjutsade mamma mig och Sarah till Fille. Mamma och pappa gillade inte att jag festade men de tillät mig åka på fester ändå. Jag brukade få en enda cider av dem och den ansåg de att jag skulle klara mig med hela kvällen. Hela vägen till Fille predikade hon om faran med alkohol och fester.

”Nadine, du får inte dricka mer än en. Du vet vad jag tycker om det där! Och för guds skull, spring inte iväg med någon konstig typ och..”
”Mamma, det är bara de i vår årskurs som kommer..” försökte jag avbryta.
”..försök att hålla dig i skinnet. Jag vill inte att min dotter kommer hem och spyr i farstun! Och inga minnesluckor Nadine!”
Jag hade hört den här föreläsningen så många gånger förut att jag kunde den utantill. Därför brukade jag oftast stänga av. Nu gick det inte, eftersom Sarah satt bredvid och stirrade turvis på mig och mamma. Framme at last!
”Hejdå mamma” ropade jag och försökte stänga dörren snabbt och gå iväg innan hon kunde säga någonting annat. Mamma var snabbare för jag kunde höra henne ropa ”Ha det kul!” inifrån bilen.
”Är hon alltid sådär?” frågade Sarah.
”Ja tyvärr.” svarade jag. ”Det kan bli långrandigt ibland.”
”Åtminstone bryr hon sig..”

Filles hus var som ett vanligt egnahemshus. Gult till färgen med ett svart tak och en liten trappa upp till dörren. Folk stod utanför och rökte medan musiken dunkade på inifrån. Vi hälsade på dem som ville döda sig själva i förtid, det vill säga, rökarna, och gick in. Det verkade faktiskt som om hela vår årskurs var här. De var i full gång med att spela ölspelet så vi anslöt oss till gänget. Wille hade fått lite för mycket och verkade i alla fall vara gladare än han hade varit tidigare idag.
”Vet ni v-vad? Bilratten är rund!” sluddrade Wille. Alla skrattade. Det där skulle Wille få höra mycket om på måndag. Cidern hade jag snabbt druckit upp, men jag fick ett par öl av några klasskamrater. Trots det gav jag upp ölspelet och gick och satte mig på en ledig stol medan jag skrattade åt de andra. Wille kom och satte sig bredvid.
”Duu Nadja!”
”Nadine..”
”Devaju det jag sha..” han sluddrade så mycket att det var svårt att förstå vad han sa.
”Vettu att birlatten.. bil-ratten är rund?” frågade han.
”Ja Wille, det vet jag.”
”Vettu att jag shka få körkort shnart? Jag fyller arton i december. Duvet.. Jag är nittietta, men jag var shå invah-lid i huvudet att jag fick *hick* börja shenare.” sade han och försökte peka på sitt huvud. Det misslyckades för han orkade inte lyfta handen så högt. I stället pekade han på sin käke.
”Njuu shka jag hämta mer öl.”
”Ja, fritt fram.” sade jag och försökte febrilt hålla mig för skratt, men jag misslyckades fatalt.
”Kanshe du menar fram fritt?” Wille skrattade högt åt sitt dåliga skämt, som jag inte ens förstod, och vinglade iväg för att hämta sin öl. Att Wille var 91-a, DET visste jag faktiskt inte.

Jag sökte med blicken efter Sarah, eller vem som helst som man kunde prata normalt med. Min blick fann Sarah, som stod och försökte få Willes uppmärksamhet. Magnus och Anna satt omslingrade på soffan och Mikke och Amanda lutade sig upp mot en vägg. Jag visste att Amanda hade pojkvän. Vad är det med folk, alkohol och fester egentligen? Är vad som helst tillåtet när alkohol är inblandat? Ibland är det bara svårt att förstå sig på vissa saker.