Att sitta på motorcyklen igen kändes skönt. Frihet och tankerum välde över mig i farvinden när jag körde på landsvägen. Jag tog en extra lång väg hem, då jag inte hade någon lust att komma hem fort och genast som många andra. Till slut kom jag ändå hem och kände genast hur alla jobbiga tankar kröp tillbaka in i hjärnan. Jag parkerade motorcykeln i garaget, hängde hjälmen över styret och gick in.

        ”Wille! Wille! Titta! Jag ha fått en lejsingbil! Titta!”. Min lillebror Viktor kom springandes och viftade stolt med en liten leksaksbil i luften. ”WjjjRjjoooooom” lät det när han desperat försökte pressa fram r:et i bilens ljud samtidigt som han tryckte den lilla gröna bilen mot farstumattan och ”körde” med den av och an så att det blev spår i mattan.

        ”Får jag se”, frågade jag och hukade mig ner i Viktors höjd. Viktor gav mig bilen och tittade stolt på den. ”Vad fin den är”, sa jag och log mot honom.

        ”Den är min”, sa Viktor och såg ännu stoltare ut. ”Men du kan få låna den ibland om du vill”, sa han.

        ”Tack, men den är ju din”, sa jag och räckte bilen tillbaka åt honom. Han tog emot den och skuttade iväg samtidigt som han fortsatte med att diskret öva på sitt r-ljud.

        Viktor var fyra år och egentligen var han bara min halvbror, men halv eller inte så var han mitt enda syskon. Min pappa stack så fort min mamma och han hade skiljt sig. Jag var 5 år då. Han hörde inte av sig efteråt, vilket jag ofta hade många frågor om i huvudet. Enligt vad jag hade hört så hade han en ny familj nu. Kunde jag kanske då ha fler syskon? Men det var förstås bara rykten. Mamma talade aldrig om pappa och så var det med den saken. Mamma gifte om sig för fem år sedan med en Stefan och ett år efter det kom Viktor till världen.

        Mamma tyckte att Stefan var den perfekta fadersfiguren för mig då han hade ett väldans bra yrke och en stor inkomst. Han var en högt uppsatt bankman och en äkta fjant i mina ögon. Han verkade tro att han hade all makt över mig och mina sysslor. De flesta gånger som jag hade smällt igen någon dörr av ilska, var på grund av honom. Jag tålde inte att bli tillrättavisad av honom. Gjorde jag något fel, så skulle han absolut kommentera det.

        Mamma hade i fem hela år ursäktat sig för Stefan och sagt att jag inte hade haft en lätt uppväxt. En sak var säker. Om Stefan inte skulle ha satt en fot i mitt och mammas liv så skulle jag ha haft en mycket bättre uppväxt, men tydligen fick man inte vara egoistisk.

        ”Hejsan”, sa mamma när jag kom in i köket. ”Du är sen.”

        ”Hej”, sa jag och plockade åt mig en morotsbit av de färdigt upphackade morötterna. Mamma viftade bort min hand ifrån att stjäla mer bitar.

        ”Jo, jag vet. Vi planerade någon kurs som jag ska börja gå på efter skolan på måndagar”, svarade jag och satte mig vid matbordet för att tugga i mig morotsbiten.

        ”Och jag som hade tänkt att du skulle börja hämta Viktor från dagis när du slutar skolan klockan 3”, sa mamma och stuckade. ”Jag ska nämligen börja jobba längre på måndagar och tisdagar.” Mamma jobbade i mataffären nere i stan och gjorde allt för att dra sitt strå till stacken. Hon ville inte vara en rikemansfru som överlevde på sin man.

        ”Men det är inte säkert att vi har kursen alla måndagar. Det är sagt att vi ska göra några grupparbeten ibland också, då behöver vi knappast gå på lektionen”, sa jag. Jag försökte alltid stå till tjänst för mamma. Det var en oskriven lag inom mig.

        ”Jaha, men det låter ju bra. Viktor får väl helt enkelt stå ut att vänta till klockan 4 de dagar du inte kommer hem tidigare.”

        ”Jag vill åsså ha!”, sa Viktor när han såg att jag satt och tuggade på en morot.

        ”Det är snart mat”, sa mamma. ”Då kan du få äta så många du vill”.

        ”Men jag vill ha en nu!”, morrade Viktor och stampade i golvet.

        Jag steg upp och gick fram till arbetsbänken där mamma höll på att hacka tomater. När hon inte såg ryckte jag snabbt åt mig en morotsbit.

        ”Här”, viskade jag och gav den till Viktor. Viktor skrattade och bet nöjt i morotsbiten. Mamma vände om och såg på Viktor.

        ”Var fick du den ifrån?” frågade hon häpet. Viktor pekade på mig och fnissade. Jag skrattade och gick iväg och kände mammas blick i ryggen.