26. NADINE - Ölspelet, men med cider

Jag önskade att det kunde vara helg alla dagar. Tänk vad mycket man fick uträttat på helgerna. Man sov alltid tillräckligt, man var väldigt social och ens föräldrar slapp det där ”får-jag-inte-gå-tillbaka-till-sängen-och-somna-om-för-jag-vill-inte-till-skolan-uttrycket”.

Fredagskvällen handlade mest om Idol. Jim och jag körde en bror och syster-kväll, och jag kan fortfarande inte förstå hur han gick med på att kolla Idol. Han kommenterade allt, som en typisk kille, och låtsades veta bättre än alla andra, som killar brukade göra. Jag och Jim hade inte mycket tid för varandra nuförtiden, så lugna kvällar som den här uppskattades av både mig och honom, trots att valet av aktivitet kunde störa den ena parten.

Lördagen spenderades däremot i tjejgängets sällskap, som bestod av mig, Sarah, Lovisa, Anna, Emma och Maria. Amanda kunde tyvärr inte komma eftersom hon hade fått feber. I lågstadiet hade vi gått i samma klass, men vi splittrades senare i högstadiet. Sarah, jag och Lovisa hade hamnat i samma klass, medan resten hade spritt ut sig i parallellklasserna. Nu i gymnasiet har vi äntligen återförenats!

Vi skulle samlas hos Sarah klockan sju på kvällen och vi hade även införskaffat några alkoholhaltiga drycker, eftersom vi skulle spela ölspelet. Lovisas storebror hade varit extra snäll och köpt några cider var åt oss, men vi betalade ju förstås för dem.

Mina föräldrar kunde inte skjutsa mig på kvällen eftersom de själva skulle ut på någonting. Middag med jobbet, eller hur det nu var. Jag kunde inte be Lovisas, Annas eller Marias föräldrar att komma och hämta mig eftersom det skulle ha inneburit en relativt lång omväg för dem. Då återstod bara Emma. Emma Wrede, och det är just det jag kände när jag såg henne. Vrede alltså. Kemin mellan mig och den här tjejen fanns helt enkelt inte och jag stod endast ut med henne för att Sarah verkade gilla henne. Hon har inte gjort någonting speciellt som fått mig att inte gilla henne, det var bara hennes sätt att vara som inte passade mig. Men man kan väl inte gilla alla, eller hur?

Kvart före sju var jag färdigt påklädd med mina ciderburkar gömda i min enormt stora väska, så att ingen kunde se dem och skvallra åt mina föräldrar. Om jag hade haft en cider skulle det inte ha varit en så stor sak, men fyra stycken var en tillräcklig mängd för att mina stackars föräldrar skulle flippa ur.

Väl i bilen pratade Emma på om hur kul det ska vara med tjejkväll. Hon och hennes mamma konverserade glatt på om ditt och datt, medan jag föredrog att sitta tyst och titta ut genom fönstret. Emma tjattrade på och frågade en massa om mitt dansande, om Jim och om allt mellan himmel och jord och jag svarade så gott jag kunde. Hon betedde sig helt annorlunda än vad hon brukade göra i skolan och jag undrade vilket som var hennes riktiga jag. Den snälla, lugna Emma, som hon var nu och som jag insåg att jag gillade, eller den snobbiga typen som jag annars inte orkade med?

”Nadine, hur är det, är Sarahs föräldrar hemma ikväll?” frågade Emmas mamma.

”Jag vet inte, det kan hända. Fast, jag tror inte att de vill vara hemma när ett gäng 17-åriga flickor invaderar huset.” Emmas mamma skrockade och svängde in på Sarahs gård. Deras hus var litet och mysigt. Jag spenderade ganska mycket tid där, så jag kände mig verkligen hemma. Deras hus var rött med vita knutar och hade endast ett plan. En liten trappa ledde vägen upp mot dörren och det lyste i de små fönstren, som såg ut som tavlor som hängde på husväggen. Detta var mitt andra hem i princip.

”Tack för skjutsen!” sade jag artigt åt Emmas mamma och stängde bildörren. Jag och Emma styrde våra steg mot ytterdörren. Vi hann knappt nå översta trappsteget när Sarah slänger upp dörren.

”MAMMA OCH PAPPA ÅKTE IVÄG, VI ÄR HELT ENSAMMA!” Sarah hoppade upp och ner av iver. Sarah vände sig mot mig och tänkte säga någonting men Emma hann före.

”YES!” Emma sprang fram och kramade om Sarah.

”NU SKA DET FESTAS!” ropade hon och sprang smidigt in genom dörren. Sarah ryckte på axlarna, gav mig en kram och vi gick in. De andra hade redan kommit och de hade även hunnit leta upp reglerna för ölspelet.

”De där reglerna börjar bli tråkiga. Kan vi inte hitta på egna regler?” sade Lovisa. Vi andra höll med. Vi hade spelat ölspelet så många gånger nu att vi hade tröttnat på det en och samma som man skulle göra. Genom att lägga till saker som att man skulle nämna en snygg kille, skolkamrat eller kändis spelade ingen roll, vid varje klunk, ändrade vi reglerna så att de blev mer intressanta. I stället för att hälla ut lite av innehållet i ett glas när man får en kung, ändrade vi till att man skulle dricka fyra klunkar och sedan skicka ett SMS till den kille som man tyckte var sötast. När vi var färdiga med att fixa till reglerna, satte vi oss vid köksbordet, drog fram ciderburkarna och satte igång. Gissa vem som skulle sköta kortpacken, om inte Emma.

”Okej Nadine, du fick en tvåa. Vem ska ta klunkarna, och ska de nämna en kändiskille eller en skolkamrat?”

”Lovisa, du får ta båda, och nämn först en kändiskille och sedan en skolkamrat.” Jag log mot henne och blinkade.

”Ooooh..” hördes det från de andra. De här reglerna verkade passa vårt tjejgäng perfekt. Vi var alla lika ”utsatta” och jag glömde nästan bort att jag inte gillade Emma så mycket.

”Oj. Snyggaste kändiskillen måste vara Johnny Depp” hon tog en klunk medan vi andra fnissade. Vi visste alla att Lovisa var lite svag för Johnny Depp, speciellt efter Pirates-filmerna. Men vi höll alla med att han var snygg.

”... och snyggaste skolkamraten måste vara.. ” hon tystnade. Hennes ansikte ändrade färg till en rosa nyans, som avslöjade att hon rodnade. Sedan fortsatte hon.

”.. Anders..” I didn’t see that one coming! Anders var inte riktigt min stil, men han var söt och dessutom singel. Heja Lovisa!

”Då vet vi det!” Emma tog upp kortpacken och vände upp ett kort åt Sarah. En kung. Sarah skruvade på sig och drack snabbt fyra stora klunkar cider, som om hon på något vis önskade att hon kunde slippa det här. Hon tog upp sin telefon, började knappa på knapparna och gav sedan telefonen åt mig.

”Ska jag läsa högt?” frågade jag och hon nickade.

Högst upp stod det. ”Wille”. Ingen överraskning där inte.

”Wille alltså.” sade Maria. ”Hörde att han är i Stockholm över helgen.” Jag nickade.

”Fille och Wille pratade om det i fredags. Han skulle till någon Linus, Lukas, eller vad nu killen hette.” sade jag.

”Jag hörde det också.” insköt Sarah försiktigt. ”Men läs vidare nu då.” Jag harklade mig och började läsa.

”Hej Wille. Hur är läget ikväll? Är allt bra i Stockholm?” Sedan var det slut.

”Bra, skicka det nu!” Lovisa och Anna fnissade och verkade vara mer ivriga än Sarah att skicka det där SMS-et. Jag gav tillbaka telefonen åt Sarah och nickade uppmuntrande. Hon såg lite nervös ut.

”Det är ett bra meddelande. Inte för stelt, men inte för avslappnat heller! Det är bara att skicka det nu!” Jag försökte muntra upp henne, vi hade ju ändå kommit överens om de här reglerna tillsammans. Hon tryckte på den gröna knappen och SMS-et sändes iväg. Vi fortsatte med vårt spel och fick nämna fler snyggingar. Ungefär fem minuter efter att Sarah hade skickat meddelandet till Wille, ringde min telefon. Jag tog upp den, ursäktade mig och sprang ut till vardagsrummet. Först då såg jag att det stod ”Wille” på displayen. Det var Sarah som skickade SMS-et, inte jag så varför i all världen ringer han till mig?

”Hallå?”

”Alltså du Nadine. Vad är det med henne eller?” hördes det i luren. Han lät lite trött. Musik och prat hördes i bakgrunden, så han måste vara på någon fest eller liknande.

”Med vem?” jag låtsades inte förstå.

”Nå den där stalkern som skickade SMS-et! Jag trodde jag gjorde det klart för henne att det inte kommer att funka. Kan du inte säga åt henne att hon typ, ska sluta skicka eller något?” Det lät som om han hade druckit en del, dock inte lika mycket som på festen hos Fille.

”Nej du, du får minsann säga det själv.” svarade jag. Jag ville inte bli inblandad, detta är mellan Sarah och Wille. Att Wille inte fattar att jag är på Sarah sida är bara synd för honom. Han suckade.

"Men kom igen, hon fattar ju inte!" fortsatte han.

"Kom igen, är du så feg?" frågade jag honom.

”Jaja. Får se hur jag gör den här gången nu då. Hej då.”

”Hej då.” Jag avslutade samtalet och gick in tillbaka till köket.

”Vem skulle säga vad själv?” frågade Emma.

"Vem är feg?" fortsatte Anna.

”Vad är det här för korsförhör? Hmm. Min kusin hade lite problem.” Jag satte mig ner på min plats och vi fortsatte spela en stund till. Lovisa fick den andra kungen och skickade ett SMS till Anders, jag avslöjade att min kändiscrush är Taylor Lautner, Emma fick den tredje kungen och skickade ett SMS till en random typ som ingen kände och det visade sig att både Anna och Maria tyckte att Antti var söt.

När vi alla hade druckit upp två cider var förflyttade vi oss till soffan för att titta på en film. What a girl wants med Amanda Bynes råkade gå på TV så vi bestämde oss för att se den i stället för någon nedladdad film. Jag gick på WC innan filmen började och kom tillbaka precis när första scenen drog igång. Killen i filmen var så klart en snygging, så diskussionerna började igen om vilken kändiskille som var snyggast. Överlag var filmen bra, en typisk romantisk komedi som passade en tjejkväll som denna. När filmen var slut drog Sarah iväg med mig till köket.

”Har du en kusin som heter Wille?” frågade hon direkt.

”Va? Ja, alltså jo.” Det tog en stund innan jag kom ihåg att Wille hade ringt OCH att jag hade sagt att det var min kusin.

”Verkligen?” Sarah såg lite skeptisk ut.

”Jao. Han eh.. bor i Stockholm. Han.. öhm.. hade lite problem med sin flickvän.” sade jag och hoppades att Sarah skulle tro mig. Jag visste att jag gjorde fel som ljög, men jag ville inte att Sarah skulle tro att jag hade någonting mer att göra med Wille än matten. Jag visste hur mycket hon gillade honom.

”Okej.” Hon såg fortfarande tvivlande på mig men verkade acceptera min förklaring.

”Förresten, hur visste du att han hette Wille?” Jag började undra hur hon hade kommit på det. Hon såg generad ut.

”Jag snokade i din telefon. FÖRLÅT NADINE! Jag ville bara veta om Wille hade ringt till dig i stället för till mig.”

”Det är lugnt.” Jag log mot henne och gav henne en kram. ”Kom nu, nu ska vi festa lite till! Vi har ju faktiskt hela två cider var kvar!”

Kommentarer
Postat av: Fanny.

TILL MALIN : Kan du inte skriva mera kapitel på böckerna Inte Som Du och Idioter, Jag älskar Er? :) De är verkligen jättebra, och jag har läst allt i dem, och hoppas att du skriver mera :) Är inne alla dagar och kollar om du skrivit mer, men jag börjar tappa hoppet, sorry. SNÄLLA skriv mera! Du skulle kunna bli författare :) Btw , thetroublemakers är också jättebra! :)

2009-12-07 @ 20:01:10
Postat av: Sofie

Tja tjejer!



Vill bara påpeka att ni har en bra blogg som är väldigt annorlunda jämfört med många andras. Sen måste jag ju självklart kommentera den grymt snygga headern som ni har! :)



Ha det bäst och fortsätt skriva berättelser!



/ Sofie

2009-12-09 @ 17:36:01
URL: http://sofielholm.blogg.se/
Postat av: Malin

Svar: Oj! Wow! Trodde att ingen läste de "böckerna". Kanske jag skriver lite i dem nu när jag ser att det är någon som verkligen läser. Dock har jag inte alltid tid att sitta ner och fundera igenom saker som ska hända. Men jag kan försöka :)

2009-12-11 @ 12:11:13
URL: http://thetroublemakers.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0